Kalvningssvårigheter och dödföddhet är problem som finns hos svenska mjölkkor och som ökat under de senaste åren, speciellt bland förstagångskalvare. Problemen försämrar kornas välfärd och kostar pengar för bonden. Flera studier har gjorts för att kartlägga så kallade quantitative trait loci (QTL) kopplade till kalvningsegenskaper och många kromosomregioner har hittats som kan innehålla gener som påverkar dessa egenskaper. En viss oenighet finns i resultaten från studierna, men flera studier har hittat QTL kopplat till kalvningsegenskaper på kromosom 4, 6, 7, 10 och 18. Sverige har inkluderat kalvningssvårigheter i det traditionella avelsprogrammet sedan 1995 men inga större genetiska framsteg har gjorts.

Genomic selection (GS) is used for selection of breeding animals of dairy cattle. GS is though not as extensively used within the beef industry. One reason for that is the low accuracy (rTI) of the breeding value that is of great importance for the final genetic gain. Causes to the low accuracy are high effective population size, a small reference population and a genetically differentiated population. There is however a market for genomic selection with High Density (HD) tests for beef cattle.

En del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kunna kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålen. Den nya tekniken av kartläggning innebär att man analyserar det genetiska materialet hos djuren på DNA-nivå. Den metod som aveln fått en praktisk användning av idag är Genomisk selektion. Från hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvärden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige. Målet med denna undersökning är att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. Genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsättningar i mjölkkobesättningen som ett sådant genomiskt test blir attraktivt att använda för lantbrukaren.

Kalvningssvårigheter och dödföddhet är problem som finns hos svenska mjölkkor och som ökat under de senaste åren, speciellt bland förstagångskalvare. Problemen försämrar kornas välfärd och kostar pengar för bonden. Flera studier har gjorts för att kartlägga så kallade quantitative trait loci (QTL) kopplade till kalvningsegenskaper och många kromosomregioner har hittats som kan innehålla gener som påverkar dessa egenskaper. En viss oenighet finns i resultaten från studierna, men flera studier har hittat QTL kopplat till kalvningsegenskaper på kromosom 4, 6, 7, 10 och 18. Sverige har inkluderat kalvningssvårigheter i det traditionella avelsprogrammet sedan 1995 men inga större genetiska framsteg har gjorts.

Mjölk är en komplex blandning där de huvudsakliga komponenterna är vatten, laktos, fett och protein. Laktosmängden är den komponent som varierar minst mellan raser och påverkar mängden mjölk mest. Fett- och proteinmängden uppvisar störst skillnad mellan raser och bi-drar till stor del till att mjölk är ett så näringsrikt livsmedel. Dock kännetecknas mjölkfett av en hög andel mättat fett vilket anses påverka människors hälsa negativt. Tidigare premierades hög mjölkavkastning i avelsarbetet med försämrad fertilitet som följd.

Diversiteten bland gener som ger resistens (R) mot infektionssjukdomar är mycket stor i växtriket, särskilt i den effektorutlösta klassen av försvaret. Denna artikel beskriver interaktioner mellan växters effektorutlösta fösvar och patogeners effektorproteiner och undersöker evolutionära och genetiska mekanismer för uppkomsten av ny resistens. R-genprodukter har en typisk domänstruktur och interagerar både direkt och indirekt med patogeners effektorproteiner.Vid kontakt med ett effektorprotein utlöses en försvarsrespons som kan förhindra fortsatt patogen tillväxt. Flera genetiska mekanismer verkar samtidigt på R-gener, något som resulterar i en hög hastighet för uppkomst av nya R-varianter. Den intima samevolution som existerar hos många patogen-växtsystem formar det evolutionära utvecklingsmönstret av R-gener.

ABSTRACTThe aim of this study was to give an overview of the evidence for genomic imprinting in livestock and other mammals as well as outline the potential use of gene imprinting in livestock breeding. Epigenetics is the mitotical and meiotical partial hereditary variation in genomic activity without any alterations of the DNA sequence. An example of epigenetic regulation is genomic imprinting where one allele?s expression differs depending on which parent it was inherited from. These parent-of-origin effects are currently overlooked in livestock production.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de olika metoder som används för att mäta ina-velskoefficient (F) hos olika djurslag. Avel har använts under mycket lång tid för att förbättra de fenotypiska egenskaper som våra djur har. Den intensiva aveln har lett till inavel hos våra produktions-, sport- och sällskapsdjur vilket i sin tur har lett till negativa effekter så som re-cessiva genetiska sjukdomar. För att övervaka, kontrollera och begränsa inavel behövs meto-der för att mäta den. Tre vanliga metoder för att beräkna inavelsgrad är genom härstamnings-information, Single Nucleotide Polymorphisms (SNP) och mikrosatelliter.

During the last decade a new technique in animal breeding has developed called genomic selection. It is based on estimations of the effect from genetic markers on traits that are calculated in a reference population. By genotyping individuals, genomic breeding values can then be estimated without phenotypic observations. The aim of this essay is to investigate the response of genomic selection on breeding schemes for dairy cattle. The accuracy of the genomic breeding values is affected by the proportion of observations included in the validation set and how often the equation for estimating breeding values is reevaluated.

I undersökningen presenteras skäl till att ta in en klassanalys vid utvärderingar även av den enskilda skolans verksamhet.Många undersökningar visar att det sker en social selektion vid övergången från grundskola till gymnasiet och därmed till yrkes- och studieval senare i livet. Det kan betyda att skolan endast i ringa mån, om ens alls, bidragar till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund. Denna undersökning visar att effekter av den sociala selektionen kan skönjas och att en klassanalys av verksamheten kan bidra till en förståelse av problematiken och därmed till effektiva åtgärder för utveckling.Undersökningen bygger på svaren från majoriteten av alla elever i år 5 och år 8 i grundskolan samt år 2 på gymnasieskolan i en mellanstor kommun. Enkäten var en ordinär enkät för utvärdering av skolverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med tre av eleverna i år 2 på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program samt en av deras lärare.

Enligt en erkänd hypotes, mutant selection window hypothesis, uppstår och upprätthålls antibiotikaresistens hos bakterier endast då antibiotikakoncentrationerna ligger över minimum inhibitory concentration (MIC)-värdet för en känslig, omuterad population. Det här skulle innebära att de låga antibiotikakoncentrationer man finner i miljön inte borde bidra till att upprätthålla resistens. Redan subinhibitoriska antibiotikakoncentrationer har dock visat sig ha effekt på bakterier genom att t.ex. öka mutationsfrekvensen hos bakterier, selektera för resistenta mutanter och ge upphov till nya sådana. Syftet med den här studien var att undersöka om en selektion vid låga antibiotikakoncentrationer sker också in vivo.

Sammanfattning Utgångspunkten är tidigare selektionsforskning som visat att, ju tidigare man är född på året desto större är chansen att klara sig genom selektionsprocesserna. Studiens syfte är att undersöka åldersfördelningen mellan innebandyspelade individer på tre olika ungdomsnivåer. Studiens empiri behandlar både flickors och pojkars åldersfördelning. Genom att kvartalsindela individerna ges möjligheten att se om den fysiska mognaden spelar någon roll i innebandyns selektionsprocess. För att kunna genomföra en kvartalsindelning så krävdes det tillgång till individernas sex första siffror i personnumret. Genom att studera officiella dokument så erhölls dessa uppgifter. En kvantitativ metod användes och 1482 individer ingick i studien.

Denna litteraturstudie har utförts med syftet att redogöra för hur husdjursavel kan användas för att minska den negativa miljöpåverkan från animalieproduktion. Animalieproduktion påverkar miljön negativt genom husdjurens utsläpp av växthusgaser, främst metangas. Litteraturstudien behandlar huvudsakligen idisslare eftersom den största delen av de totala metanutsläppen, från husdjur, härstammar från dem. Metangas bildas under den mikrobiella fermenteringen som sker i våmmen hos idisslare. Fermentering av foder med hög smältbarhet resulterar i mindre metanbildning jämfört med foder med låg smältbarhet.

Denna litteraturstudie har utförts med syftet att redogöra för hur husdjursavel kan användas för att minska den negativa miljöpåverkan från animalieproduktion. Animalieproduktion påverkar miljön negativt genom husdjurens utsläpp av växthusgaser, främst metangas. Litteraturstudien behandlar huvudsakligen idisslare eftersom den största delen av de totala metanutsläppen, från husdjur, härstammar från dem. Metangas bildas under den mikrobiella fermenteringen som sker i våmmen hos idisslare. Fermentering av foder med hög smältbarhet resulterar i mindre metanbildning jämfört med foder med låg smältbarhet.

Denna studie omfattar mobbning inom föreningsidrotten, vi har valt att undersöka om Malmös idrottsföreningar har någon nedskriven antimobbningspolicy och/eller ? handlingsplan och därutöver har vi intervjuat tio föreningar om hur de konkret arbetar med mobbningsfrågor. Vi har också valt att titta på samverkan mellan skolan och idrottsförening vid mobbnings incidenter. Studien bygger på kvalitativ forskningsmetodik, totalt 14 intervjuer. Anledningen till varför studien grundar sig i kvalitativ metod är för att vi vill se orsaken bakom fenomenet, ej generalisera svaren samt att den är mindre resurskrävande.